Det börjar dra ihop sig till Alla Hjärtans Dag, förstår inte varför det är sånt rabalder kring den dagen. Visst är det trevligt att bli lite extra uppvaktad av den man har kär. Men tar man det inte för givet då.....att det ska köpas blommor, choklad & andra små presenter *söta nallar & dyl* & självklart ska man gå ut på en restaurang & äta dyr middag. När jag fortfarande bodde ihop med barnas pappa så var han bra på att minnas såna dagar. Fick alltid fina blommor & något speciellt i present om det var min födelsedag osv. Men aldrig annars, inte spontant.....bara för att han tyckte om mig. Ska ärligt erkänna att jag också var dålig på sånt & det är nog något jag kommer ändra på den dagen jag har ett förhållande igen. Att inte ta killen för given & visa uppskattning.....även om det är en onsdag mitt i vecka 13 & det bara är en vanlig dag.Förra året på Alla Hjärtans Dag så lämnade jag ett varsitt kort till barna på parkeringen till dagis. När jag gick därifrån så grät jag, det gjorde så ont.....visste att "alla andra" var tillsammans med någon & jag skulle sitta själv. Jag har ofta ställt mig frågan varför exet inte kämpade lite för mig, han visste ju hur jag kände. Vi kanske kunde fått allt att fungera igen om vi bott isär en tid. Men den dagen, då jag gick hem.....*minns att det var snö & kallt* & med tårarna rinnandes nerför kinderna så slog mig en tanke.....han tyckte nog det var skönt att jag lämnade honom, för då var han den som slapp ta steget & göra mig ledsen. Han slapp skitgörat. För det var så han hade sagt, han hade kunnat dra för länge sen, det som höll honom kvar var våra barn. I år känner jag mig lugnare, har genomlevt alla speciella dagar i alla fall en gång. Alla Hjärtans Dag är bara en dag som alla andra, man kan visa sin speciella Kärlek att man älskar honom/henne vilken dag som helst. Det behövs inget datum i kalendern. Är ju singel & chansen att hitta någon inom en vecka är nog minimal, jag orkar inte ens leta. Dessutom har jag just nu en bra period.....om det beror på att jag har min Mammavecka eller om det faktiskt är så att jag har kommit in i den harmoniska känslan igen vet jag inte. Min tid kommer, det vet jag & det är ingen panik. Det är nu jag kan göra som jag vill, spana på vem jag vill, flörta med vem jag vill & dejta vem jag vill. Kanske ska ta & njuta av det så länge det varar.Så om det skulle se ut så här som ovan innanför min dörr den 14.....ja då blir jag förvånad. Glad men väldigt förvånad.Kram E

 

Manne

8 februari 2007 22:08

14:e....äh. Komersens bidrag för att vi skall få urholkade plånböcker.

Skit i den dagen...(hade jag haft din IRL så...förståss..)

Här får du ist.

*En go drös med Manne kramar*
För att du är du, peppar, läser hos mig....

http://one2many.bloggagratis.se

 

E

8 februari 2007 22:15

För mig betyder det mer :)

 

MammaMu

8 februari 2007 22:49

Jag har aldrig (och då menar jag aldrig) blivit uppvaktad på alla hjärtans dag.
De första åren jag och min fd var tillsammans kunde jag köpa nåt eller att vi åt nåt gott och myste en kväll. Men sen tröttnade jag, han brydde sej inte ett dugg om varken den dagen eller några andra dagar, ex födelsedagar (sa aldrig ens grattis...) Inte kul att ge och aldrig få nåt gensvar ju.
Jag skulle äälska att bli lite uppvaktad, med en blomma eller bara en middag hemma på tu man hand. men jag säjer som du E, jag är singel och inom en vecka lär jag knappast kunna ändra på den saken :-)

http://hemmahos.bloggagratis.se

 

E

8 februari 2007 23:08

Fy så ledsamt....att det finns såna typer. Hoppas du hittar en som kan uppvakta dig lite. Och inte bara på såna dagar utan när det är oväntat.
Vi får väl umgås på MSN den dagen....någon annan som vill hänga på???

//E

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...